CarstenCarsten Engström var en konstnär som målade i sin närmsta omgivning. Som den flitige gäst han var på några av Stockholms mest anrika krogar; Prinsen, Victoria och mot slutet av livet också PA & Co kom han därför att kallas för ”krogmålaren”. Men det är ett epitet som inte beskriver hela verkligen. Autodidakt men med genuin kärlek till konsten, skapade Engström en omfångsrik produktion av målningar som spänner över ett stort motivområde.

I krogmiljön fångade Carsten, med varm och eftertänksam humor, människors klarsynta funderingar och formuleringar så som det kan uttrycka sig efter ett par glas i goda vänners sällskap. Dessa framträder i målningarna som kärnfulla ordlekar. ”Det är bättre att sitta på Victoria och tänka på kyrkan, än tvärtom”, lyder en av dessa många välkända ordalydelser. I målningen möter vi en småleende präst som blygsamt lyfter blicken mot himlen. Engströms sätt att måla var enkelt och rättframt i en sorts naivism som han formulerar på sitt alldeles egna vis. Prästen utstrålar medmänsklighet, som om konstnärens vilja var att avdramtisera tillvaron och skänka en stunds vila och ro.

Det finns också många andra motiv, exempelvis ett stort antal porträtt av uttrycksfulla katter i olika färger och former, ömt skildrade med stora, känsliga och mänskliga ögon. Katternas kroppar intar ofta nästan hela bildytan där den ulliga pälsen ser ut att smälta samman med bildramen. De är enkelt och okonstlat gestaltade, men ofta inramade i dekorativa och inte sällan storslagna ramar som ger hela målningen en ståtlig framställning. Landskap, hav och himlar är andra återkommande motiv, där rena, klara färgytor möter varandra eller kanske bryts av med en lilten men betydesefull detalj; en fågel, en sol, en måne. Också dessa fick ofta praktfulla infattningar och blir till en oundgänglig del av hela gestaltningen. Ramen var för Engström av största betydelse.

Både som människa och konstnär var Carsten Engström omvittnat generös och godhjärtad, en kvalitet som genomsyrar hela hans konstnärskap. Han kommunicerar en påfallande värme genom ett tilltal som söker försoning snarare än konfrontation. Representerad på på flera av huvudstadens bästa restauranger, har hans målningar skänkt en stund rofull och tankfull vila i många gästers tillvaro. Han hade förmågan att uttrycka sig både enkelt och generöst på en och samma gång.

Eva-Lotta Holm Flach